söndag 14 juni 2009

Potatisbanken är igång













Första veckan i juni planterade Stadsjord och Grön Kultur Högsbo drygt 20 sorters potatis som en första insättning i vår potatisbank. Potatissorterna är ovanliga och har donerats från Botaniska Trädgården. 
Vi planterade mellan tre och sex potatisar av varje och första året kommer vi bara att provsmaka skörden. Resten ska sparas så att vi kan öka avkastningen från banken och så småningom sprida de sorter vi tycker är bra att odla och äta. Odlingen ligger mitt i solrosfältet, där hästarna plöjde i början av maj. 

Härlig mångfald av lösningar



































Det är kul att se odlingarna växa fram i Högsbo. Fortfarande mest jord men de senaste dagarna med regn och hygglig värme har gjort att frilandsplanterade bönor och annat har tittat upp. 
Lärksargen är snygg och ger en viktig inramning samt möjlighet att sätta upp snigelelstaket. Tack Familjebostäder som agerade snabbt som attan! Kyrkvaktis Reidar har jobbat lika snabbt med att få ut vatten på utsidan kyrkan och nu återstår bara att dra fram ledning och tappar på två ställen vid odlingarna. Om Familjebostäder är lika kvicka som med sargen så är det snart klart. 
Samla jorden!
I och med att jordlagret på de flesta lotter är litet tunt kan det vara smart att kraftsamla i lådor/pallkragar eller med den smarta metod som Mogan från Irak har visat några av odlarna. Han bygger enkla jordterrasser med spade och kratta och får på samma gång en effektiv modell för att behålla vatten och en självklar struktur där men kan gå där jorden är tunn och få bra jorddjup i nederkant av levéerna. 
Västsveriges snyggaste skyltar
Det ryms många begåvningar av olika slag på odlingarna. Kolla in skyltarna som sitter på en av lotterna. Home-designade och värdiga ett bättre galleri. 





 

Möte för alla som vill hjälpa till med grisar och andra djur


Första möte för alla som vill hjälpa till med Vovven, Måla, Sötnos och de djur som vi hoppas flyttar in i Högsbo framöver. 18 juni 18.30 Församlingshemmet, Högsbo Kyrka. 
18.30-20.30. Vi börjar inomhus och avslutar ute hos grisarna. 
Alla är välkomna vare sig ni anmält er tidigare eller vill ansluta nu. Ni behöver inte ha tidigare erfarenhet av djurskötsel. Intresse och vilja att hugga i nån dag då och då räcker. 
På torsdagsprogrammet:
- Varför grisar och djur i staden?
- Baskunskap om grisar och speciellt linderödssvin
- Hur sköter vi våra grisar?
- Vilka djur kommer härnäst?
Hjärtligt välkomna!


söndag 24 maj 2009

Stadsjord, Världsbyn och ULG samverkar för att få jordbruksskola till Göteborg


Det behövs en ny hållbarhetskultur med odlings- och jordbrukskultur i staden. Stadsjord samverkar med ytterligare två aktörer för att bygga ett centrum för utbildning kring interkulturalitet och stadsodling i Angered. 
Föreningen Världsbyn och ULG - Urban Laboratory Göteborg - samverkar med Stadsjord för att ge Göteborg och regionen ett utbildningscentrum med inriktning på hållbar stadsbyggnad. Lärjeåns Trädgårdar ingår som en naturlig del i detta centrum för teori och praktik. Lärjeåns Trädgårdar ligger  för närvarande obrukad som en följd av att ingen intressent har kvalificerat sig för att ta över driften av café, odlingar och verkstad. 
Att någon skall hyra anläggningen av kommunen för flera hundra tusen kronor om året och klara ekonomin på snittblommor, enstaka kurser och grönsaksodling är knappast rimligt. Verksamheten måste förstärkas med ytterligare verksamhet. 
Universitetet och Chalmers
Världsbyn med Lars Jadelius i spetsen tillsammans med ULG företrätt av Elisabeth Undén (Chalmers) och Martin Berg (GU) samt Stadsjord formar gemensamt en plan för ett fungerande Lärjeåns Trädgårdar med ett utbildningscenter som kärna. Behovet av utbildning på högskole- och mer grundläggande nivå är stort. Inriktningen ger liv åt trädgårdarna och kulturen kring i området. 
Resurs för hela staden
Stadsjord ser Angered som en strategisk resurs för staden, regionen och i en vidare geografi. Angered har inte bäst jord eller flest odlare men sammantaget finns goda förutsättningar att sätta bland annat stadsjordbruket på kartan genom en satsning här samtidigt som arbetet i Högsbo vinner fotfäste och länkas till i första hand Bergsjön. Angeredsplanerna ger näring åt alla Göteborgs gränslösa stadsjordar.  

Bilden är från Lärjeåns Trädgårdar i vintras. Från vänster: Lars Jadelius, Världsbyn, Elisabet Undén, ULG, Lena Jarlöv, odlingsnestor, samt Johanna Thorén, Stadsjord. 

 

fredag 22 maj 2009

Vi testar ensilage till grisarna


Vi testar olika käk  för att hitta en billig modell för lättillgänglig mat för stadsgrisar. Ensilage är senaste testet.
Grisarna i Högsbo äter idag så kallat helfoder som innehåller allt de behöver men detta foder kommer från fabriker långt ifrån Högsbo. Det skulle vara intressant att hitta mer bara nära Högsbo. Mat från skola och andra offentliga matsalar utreds liksom drav från lokala bryggerier. Kontrollerade grönsaks-, frukt, och rotfruktsrester från hushåll och affärer kan också vara intressant. Det är viktigt att kvaliteten på produkterna säkerställs för grisarna skulle men också att lagringen är tillräckligt genomtänkt så att sanitära olägenheter förebyggs.
Test med ensilage
Vårt ensilage kommer från ett ridstall i Högsbo och vi tackar så mycket för donationen. Ensilering är en konserveringsmodell som innebär att syra tillsätts gräs eller andra grödor för att kunna spara maten med ett bibehållet högt näringsvärde. Förr lagrades ensilaget främst i silos (oftast stora torn vid lagården), numera har storbalarna som ligger ute på fälten som gigantiska myrägg tagit över större delen av lagringen. Måla, Sötnos och Vovven tyckte att ensilaget var sådär. Det luktar litet skumt i och med syrningen så det kan krävas några dagars tillvänjning. Ett av skälen att välja ensilage istället för hö är att ensilagebalar kan lagras utomhus. Hö måste in och riskerar att mögla. Problemet med ensilage är att när emballaget öppnas måste fodret konsumeras inom några dagar. 


Första plantorna i jorden!


Grisar och maskiner har just lämnat jorden. Så nu är det dags för det gröna att ta över. Några av odlarna har redan hunnit få plantor i jorden. 
Egen potatis till midsommar blir det inte den här säsongen. Men det är absolut inte för sent för några grödor. Potatisen som sätts nu kommer upp litet senare i sommar och samma sak med allt annat. 
Träsarg i lärk
Familjebostäder är hyggliga att skänka en träsarg i lärk till odlingsföreningen så att man får en tydlig begränsning för lotterna. På träsargen kan man sätta upp ett eltrådar för sniglarna, vilket kan vara en mycket bra investering. Hararna bryr sig dock inte så den saken återstår att fundera över. Familjebostäder och Högsbo församling hjälps åt att få ut vatten till odlingarna. Idag tas vattnet innifrån kyrkans städskrubb vilket förstås inte är hållbart när det ska odlas i mycket större skala. 




Hur bra klarar grisarna jobbet?


















Vovven, Sötnos och Måla är i Högsbo för att jobba.  Grisarna flyttade för tre dagar sedan och har börjat på sitt andra arbetsfält, ett stycke söder om det första. Hur har arbetet gått då? I vart fall blir det inte MVG i alla ämnen. 

Vi börjar med att dela ut de höga betygen. Grisarna har varit fantastiska psykologer, glädjespridare, inspiratörer, omrörare av folks uppfattning om vad staden är till för. Grisarna har vidare varit demokratiska eftersom de verkar gilla alla hundraser och människosorter. Dom har varit massmediala och de har inte bitit någon eller stulit saker från barn och andra besökare. Toppbetyg för denna insats, alltså. 
Bökningsgrad
Förhoppningen var att grisarna skulle böka upp den tilldelade ytan jämnt. Vi konstaterar att stora delar av hagen lämnades med intakt grässvål. Ungefär hälften av hagen var uppbökad. Gissningsvis skulle vi fått ett bättre resultat om vi delat hägnet i två delar och tagit en i taget. Det är den modellen vi väljer för nästa fas. 
Gödsling 
Grisarna har gödslat marken med en relativt god spridning. Inga delar av hagen är ogödslade. Det skulle vara intressant med referensytor för att kunna jämföra vad grisgödslingen de facto gör för odlingsresultatet. Såna resurser har vi inte i dagsläget. 
Ogräs- och skadedjursbekämpning
När grisarna bökar går de hela tiden och knaprar på mat de hittar. Men det är mycket svårt att se vad de äter. Kirskål i sin helhet är kanongott, liksom maskrosrötter, det är lätt att se. Men hur mycket insektslarver och dylikt de äter det går inte att avgöra. En viktig effekt av bökningen är också att de vänder upp jorden och blottar ogräsrötter för solen. Det är lika effektivt som att äta upp växten. 
Vi är noviser - men vi lär oss
Stadsjords projekt i Högsbo är en prototypverkstad. Vi gör saker som inte är vanligt förekommande och det finns inte så många att fråga. Vi provar och lär oss längs vägen hur man på smartast sätt får grisarna att göra sitt jobb samtidigt som de har det kul.