Stadsjord får projektstöd att utveckla Göta älvdalen

Idag fattade Leader Göta Älvdalen beslutet att finansiera Stadsjord/Studieförbundet Vuxenskolans projekt att utveckla småskalig odling och förädling i Göta Älvdalen. Stadsjords vingar växer och riktningen är lovande. Storstad och nu även landsbygd.

Stadsjord har samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan sedan starten och tillsammans har organisationerna fokuserat relationerna mellan stad och land. Ett av målsättningarna med 3-årsprojektet som nu startar är att nyttiggöra nysvenskarnas kompetens kring jord och djur på västsvensk landsbygd.

Landsbygden till stan

Stadsjord visar hur stort intresset för landsbygdens metoder och kunskap är i staden. Rimligen kommer intresset för stadsjordbruk att växa och därmed växer även efterfrågan på nysvenskarnas och landsbygdens kunskap och perspektiv. Denna efterlysning på bonnakunskap utvecklar staden och landsbygden.

Intressant partnerskap

Stadsjords främsta partner i projektet är Studieförbundet Vuxenskolan. Projektledarskapet delas mellan Niklas Wennberg, verksamhetsledare Stadsjord och Miriam Sannum, Vuxenskolan. Miriam Sannum är biolog och har bland annat arbetat som Agenda 21-samordnare och lärare/projektledare på Högskolan Väst.

Bilder: Miriam Sannum i mitten på Stadsjords första stora seminarium, Gunnebo slott 2007. Till vänster trädgårdsikonen Lena Jarlöv och till höger trädgårdsdesignern Helena Kretz.

Elin redan auktoritet på ulldrevning av grishus

Elin är praktikant på Stadsjord. Det kan vara svårt för en gris att begripa vad miljövetare sysslar med. Elin började i rätt ända. Istället för att föreläsa om PCB och koldioxidekvivalenter tätade hon grishuset med fårull. Given succé.

Det har vart litet dragigt i grishuset. Nu har springorna mellan väggplankorna drevats - tätats - med fårull. Och Elin som nu är en av Sveriges mer erfarna grishusdrevare blev direkt kompis med Måla, Sötnos och Vovven.

Inget nytt

När Elin inte drevar grishus utvecklar hon ett egenkontrollprogram för grisböndernas mikrosegment och förklarar för Stadsjords verksamhetsledare NIklas varför gräsmattor är så dåliga för klimatet. Grisarna fnyser och förklarar att det där har dom vetat länge. Har ni inte noterat hur vi behandlar gräsmattor? Svarta sidan upp på rekordtid!

Bilder: Tussarna som sticker ut i springorna är otvättad fårull från skärgården. Perfekt för att täta dragiga springor.

Jordbruket i Asiens storstäder växer

Stadsjord är i Bangkok och kollar stadsodling i en verklig storstad. Fast 10-12 miljoner invånare placerar ändå Bangkok i megastädernas lilleputt-klass. Uppåt 20 miljoner ska det allt bo i en stad nuförtiden för att den ska höra till de 20 största.

Sedan 80-talet påstås att stadsodlingen har ökat väsentligt i många av världens stora städer som i Bangkok. http://www.journeytoforever.org/cityfarm.html. Den här siten berättar att i Bangkok är 72% av stadens invånare engagerade i någon slags stadsjordbruk. På samma sida berättas att i Mexico City tar stadsgrisar dagligen hand om 4 000 ton matavfall som blir fläsk.

FN hävdar att 800 miljoner stadsbor hade jordbruk som deltids elelr heltidsarbete 1996 och att 15% av världens mat producerades i städer samma år. FN spår att andelen stadsmat kommer att öka radikalt.

Höga markpriser

Det verkar som att odlingarna startas av människor som har bott i storstaden i rätt många år utan att odla men så småningom, efter kanske fem år startar man sin odling.

I Bangkok odlar man inga stora volymer mat inne i city utan man får åka en bit för att komma ut i den urbana odlingsbygden. I och med att markpriserna är enormt höga i Bangkok krävs ett politiskt stöd för att odlarna ska kunna ha kvar sin mark i konkurrens med villor, vägar, golfbanor och annan exploatering.

Tjänar bra

Jag hälsar på ett odlingskollektiv i nordvästra Bangkok. Stadsdelens politiska ledare är mån om jordbruket och han ser till att risfälten får vara kvar tillsammans med odlingar av bland annat chili, basilika och yard long beans. Allt odlas ekologiskt och försäljningen går lysande. Kvinnorna kollektiv får minst 30% mer betalt för sina ekologiska produkter när de säljer till restauranger och på närbelägna marknader. Dessutom ökar förtjänsten eftersom transporterna blir billiga.

Jag har letat efter uppskattningar hur hög självförsörjningsgraden är i Bangkok men har inte funnit något bra material. Hör gärna av er om ni har några siffror!

Bilder:

- Villorna breder ut sig i Bangkoks utkant men flera politiker gör motstånd och vägrar släppa odlingarna till exploatering.

- Bönor, chili och yard long beans från det här kollektivet betalas minst 30% mer på marknaden än konventionellt odlade. Förtjänsten är god.

- Man kan se på bilderna att det är roligare att odla basilika än chili. Chilin och basilika är förövrigt perfekta at todla tillsammans eftersom de försvarar varandra mot en massa kryp. (åtminstone i tropiskt klimat)

- Även fläsk, fjäderfä och fisk kommer till stor del från stadsnära dammar och smågårdar i Bangkok.

(risbilden från september)

God jul och gott nytt år önskar vi från Göteborg!

Linderödsgrisar är nästan lika tåliga som vildsvin och behöver varken strumpor eller skor. Men grisarna tycker att det är jobbigt att gå på den knaggliga frusna marken. Och så gillar dom inte att halka. Det är därför de ser ut som pensionärer med rädsla för lårbensbrott när de stolpar runt i hagen. Apropå det ska ni vara försiktiga när ni hälsar på grisarna. Det är väldigt halt utanför hagen!

Här kan du hämta Stadsjords Nyårskrönika: http://hem.bredband.net/battre/orskronika.pdf

Vem sade att blomsäsongen var över?

Vi tänkte tacka för en fantastisk odlingssäsong. Så vi svetsade en järnblomma och bjöd in till Eldblomma. Massor av folk, varm glögg, trummor och sång och en brinnande 5-meters midvinterblomma.

Eldblomma var avslutningen på Lys upp Högsbo som startade med fackeltåg från torget ner till kyrkan. Det var 6-7 grader kallt och en riktigt snygg vinterkväll med varma mössor och rödfrusna öron.

2009 års Stadsjordbrukare

Innan Eldblomma tändes delades två priser ut till 2009 års Stadsjordbrukare.

1. Göteborgs Interreligiösa råd mottog priset för sitt mod att fokusera stadsodling som en prioriterad samhgällsfråga. "Göteborgs religiösa ledare förklarar att nyodling är en av de viktigaste insatserna för integration mellan generationer, traditioner, kulturer och religioner. Göteborgs Interreligiösa Råd lyfter fram stadsjordbruket i Högsbo som en föredömlig modell för bygget av en roligare, intressantare och i alla avseenden mer hållbar stad." Rabbin Peter Borenstein tog emot priset.

2. Grön kultur Högsbo tog emot det andra priset Stadsjordbrukaren 2009. "Grön kultur Högsbo har förverkligat drömmen om en lustgård med plats för möten, samtal, skönhet och stillhet mitt i staden. Föreningen har på några få månader varit den viktigaste parten i arbetet att etablera odlingen i Högsbo som en föredömlig modell för småskalig produktion av mat, vänskap och kultur."

Diplom till grisvännerna

Förskolan Sjupundsgatan, avdelningen Humlan, fick diplom för att de hittade på våra grisflickors namn. "Vi hoppas att ni fortsätter att vara grisarnas bästa vänner och ser till att de får lämpligt stöd under deras uppväxt och liv som ska bli långt och lyckligt." stod att läsa på diplomet.

Svetsad blomma

Stadsjord och Grön kultur Högsbo fick generös hjälp av bland annat två svetsproffs för att bygga järnblomman. Blomman som mätte ungefär 5 meter restes över odlingarna och fylldes med ved för att lysa upp vinterhimlen. Tack ska ni ha alla ni som arbetade med och besökte Eldblomma som flammade länge mot Högsbo-himlen. Stort tack till Lena och hennes sångerskor som ledde fackeltåget på plats och sjöng och spelade i gnistregnet.

Arrangangörer för Lys upp Högsbo med Eldblomma var: Familjebostäder, Göteborgslokaler, Grön kultur Högsbo, Högsbo kyrka, SDN Högsbo och Stadsjord. Snyggt jobbat!

Högsbos mönstergrisar!

Länsstyrelsens djurexperter har kontrollerat hur Vovven, Måla och Sötnos har det. "Vi önskar att alla grisar hade det lika bra som grisarna i Högsbo!" lyder omdömet efter besiktningen.

Många som ser grisarna i Högsbo undrar om de inte fryser och om de inte mår dåligt när det är så lerigt. Länsstyrelsens djurexperter hälsade på våra grisar för ett par veckor sedan och konstaterade att visst är det lerigt i hagen men det är ingen fara. Huset är fint och de har gott om halm. Dessutom syns det att tjejerna är friska och mår väldigt bra, konstaterar Katarina på Länsstyrelsens djurenhet.

Glas i sluttningen

Länsstyrelsen hälsar att de såg glas i sluttningen där grisarna ska gå senare i vinter. Vi lovar att städa riktigt bra innan grisarna flyttar dit. Vi ska dessutom fundera ut en smartare lösning för grisarnas vatten. I dagsläget är det svårt att göra rent vattenhon. Vi tar gärna emot tips på bättre vattenlösning!

Om ni har tips ring Niklas Wennberg 0703-70 80 04 eller maila niklas@hylapond.se

KTH väljer Stadsjord för femårigt forskningsprojekt

Vi som jobbar med Stadsjord och grisarna är extra malliga så här inför jul. KTH - Kungliga Tekniska Högskolan - i Stockholm har valt Stadsjord som utgångspunkt för ett 5-årigt forskningsarbete.

Mattias Höjer, Rebecka Milestad och Jacob Von Oelreich står bakom forskningsansökan ställd till Vinnova. Gruppen anser att Stadsjord är landets mest lovande projekt i sitt slag och vi bockar förtjust över KTHs uppmärksamhet.

INGA BESLUT FATTADE

Vinnova har inte fattat något beslut om anslag ännu men oavsett utfallet är det fantastiskt roligt att KTH uppmärksammar att vi anstränger oss för att göra spännande saker på temat stadsjordbruk och ökad hållbarhet i stadskvarteren i Göteborg. Vem som är intressantast är underordnat. Det viktiga är att forskning, förvaltning och politik inser att det finns mycket att skörda för den som planterar i staden och kompletterar kvarteret med landsbygdens metoder och perspektiv.