God jul och gott nytt år önskar vi från Göteborg!

Linderödsgrisar är nästan lika tåliga som vildsvin och behöver varken strumpor eller skor. Men grisarna tycker att det är jobbigt att gå på den knaggliga frusna marken. Och så gillar dom inte att halka. Det är därför de ser ut som pensionärer med rädsla för lårbensbrott när de stolpar runt i hagen. Apropå det ska ni vara försiktiga när ni hälsar på grisarna. Det är väldigt halt utanför hagen!

Här kan du hämta Stadsjords Nyårskrönika: http://hem.bredband.net/battre/orskronika.pdf

Vem sade att blomsäsongen var över?

Vi tänkte tacka för en fantastisk odlingssäsong. Så vi svetsade en järnblomma och bjöd in till Eldblomma. Massor av folk, varm glögg, trummor och sång och en brinnande 5-meters midvinterblomma.

Eldblomma var avslutningen på Lys upp Högsbo som startade med fackeltåg från torget ner till kyrkan. Det var 6-7 grader kallt och en riktigt snygg vinterkväll med varma mössor och rödfrusna öron.

2009 års Stadsjordbrukare

Innan Eldblomma tändes delades två priser ut till 2009 års Stadsjordbrukare.

1. Göteborgs Interreligiösa råd mottog priset för sitt mod att fokusera stadsodling som en prioriterad samhgällsfråga. "Göteborgs religiösa ledare förklarar att nyodling är en av de viktigaste insatserna för integration mellan generationer, traditioner, kulturer och religioner. Göteborgs Interreligiösa Råd lyfter fram stadsjordbruket i Högsbo som en föredömlig modell för bygget av en roligare, intressantare och i alla avseenden mer hållbar stad." Rabbin Peter Borenstein tog emot priset.

2. Grön kultur Högsbo tog emot det andra priset Stadsjordbrukaren 2009. "Grön kultur Högsbo har förverkligat drömmen om en lustgård med plats för möten, samtal, skönhet och stillhet mitt i staden. Föreningen har på några få månader varit den viktigaste parten i arbetet att etablera odlingen i Högsbo som en föredömlig modell för småskalig produktion av mat, vänskap och kultur."

Diplom till grisvännerna

Förskolan Sjupundsgatan, avdelningen Humlan, fick diplom för att de hittade på våra grisflickors namn. "Vi hoppas att ni fortsätter att vara grisarnas bästa vänner och ser till att de får lämpligt stöd under deras uppväxt och liv som ska bli långt och lyckligt." stod att läsa på diplomet.

Svetsad blomma

Stadsjord och Grön kultur Högsbo fick generös hjälp av bland annat två svetsproffs för att bygga järnblomman. Blomman som mätte ungefär 5 meter restes över odlingarna och fylldes med ved för att lysa upp vinterhimlen. Tack ska ni ha alla ni som arbetade med och besökte Eldblomma som flammade länge mot Högsbo-himlen. Stort tack till Lena och hennes sångerskor som ledde fackeltåget på plats och sjöng och spelade i gnistregnet.

Arrangangörer för Lys upp Högsbo med Eldblomma var: Familjebostäder, Göteborgslokaler, Grön kultur Högsbo, Högsbo kyrka, SDN Högsbo och Stadsjord. Snyggt jobbat!

Högsbos mönstergrisar!

Länsstyrelsens djurexperter har kontrollerat hur Vovven, Måla och Sötnos har det. "Vi önskar att alla grisar hade det lika bra som grisarna i Högsbo!" lyder omdömet efter besiktningen.

Många som ser grisarna i Högsbo undrar om de inte fryser och om de inte mår dåligt när det är så lerigt. Länsstyrelsens djurexperter hälsade på våra grisar för ett par veckor sedan och konstaterade att visst är det lerigt i hagen men det är ingen fara. Huset är fint och de har gott om halm. Dessutom syns det att tjejerna är friska och mår väldigt bra, konstaterar Katarina på Länsstyrelsens djurenhet.

Glas i sluttningen

Länsstyrelsen hälsar att de såg glas i sluttningen där grisarna ska gå senare i vinter. Vi lovar att städa riktigt bra innan grisarna flyttar dit. Vi ska dessutom fundera ut en smartare lösning för grisarnas vatten. I dagsläget är det svårt att göra rent vattenhon. Vi tar gärna emot tips på bättre vattenlösning!

Om ni har tips ring Niklas Wennberg 0703-70 80 04 eller maila niklas@hylapond.se

KTH väljer Stadsjord för femårigt forskningsprojekt

Vi som jobbar med Stadsjord och grisarna är extra malliga så här inför jul. KTH - Kungliga Tekniska Högskolan - i Stockholm har valt Stadsjord som utgångspunkt för ett 5-årigt forskningsarbete.

Mattias Höjer, Rebecka Milestad och Jacob Von Oelreich står bakom forskningsansökan ställd till Vinnova. Gruppen anser att Stadsjord är landets mest lovande projekt i sitt slag och vi bockar förtjust över KTHs uppmärksamhet.

INGA BESLUT FATTADE

Vinnova har inte fattat något beslut om anslag ännu men oavsett utfallet är det fantastiskt roligt att KTH uppmärksammar att vi anstränger oss för att göra spännande saker på temat stadsjordbruk och ökad hållbarhet i stadskvarteren i Göteborg. Vem som är intressantast är underordnat. Det viktiga är att forskning, förvaltning och politik inser att det finns mycket att skörda för den som planterar i staden och kompletterar kvarteret med landsbygdens metoder och perspektiv.

Englands linderödsgris - Tamworth pig

Hackney City Farm i nordöstra London är en av ungefär 20 stadsbonngårdar i London. Här diskuterar man på allvar vilken slags get som är bäst för mjölkproduktion i jättestaden London. Stadsjordbruk är på väg att bli en strategisk fråga för att skapa stabilitet och matsäkerhet. Och så har man Englands motsvarighet till våra linderödsgrisar - Tamworth pig.

Stadsjord har besökt London och kollat litet grisar och förstås stadsodling. London har oerhört mycket på gång och det fullkomligt myllrar av initiativ. Ben Reynolds sitter mitt i smeten på London Food Link som man hittar på www.sustainweb.org.

Organisationen samordnar en rad mat- och odlingsinitiativ i London och även resten av England. 40 personer jobbar på kontoret på White Lion Street uppe vid Angel, nordöst om city.

Capital growth - 2012 lotter till 2012

Ett av delprojekten heter Capital Growth och syftar till att skapa 2012 ny odlingsområden till 2012. På ett år har man fått igång mer än 100 områden och målet är 500 nya till juni 2010. Mer info om capital growth hittar ni på sustainweb.

Slaktgrisar mitt i city

Hackney City Farm har gäss, hönor, ankor, getter, hästar och diverse andra djur. De två Tamworth-grisarna är nykomlingar och har hunnit en bit över 100-kilosstrecket nu. Dom är inte ett år gamla ännu men blir ungefär så stora som våra linderödsgrisar, det vill säga en bra bit över 200 kilo.

Grisarna är väldigt vänliga och njuter lika mycket som Måla, Vovven och Sötnos av att bli kliade. Sorten har betydligt längre päls än linderödsgrisen och är enfärgad, åt morotshållet.

Ny hage - pånyttfödda grisar

Måla, Vovven och Sötnos släpptes in i nya hagen i söndags. Tre lyckliga grisar upptäckte sin nya trädgård i strilande novemberregn.

Stängslet togs bort men den mentala spärren satt kvar ett bra tag. Inte sjutton vågar man gå över linjen där eltråden satt alldeles nyss, tänkte grisarna och stod vid det imaginära elstängslet och sträckte sig efter äpplena vi försökte locka med.

Sötnos bröt barriären först och sprang ner till potatislandet där det finns en del knölar kvar i marken. Måla och Vovven glodde efter Sötnos men vågade inte följa efter på tio minuter. Sen hängde de på och började utforska allt det nya. Grisarna gick igenom flishögarna efter insekter och mask och vände upp och ner på gräsmattan i friskt tempo.

Utökad hage mot kyrkan

Vi har förberett för att utöka hagen ytterligare i slänten bort mot kyrkan. Men grisarna får ta över området litet i taget. Grishuset står kvar där det stått eftersom det är svårt att flytta under rådande omständigheter. Gamla hagen liknar mest en swimmingpool.

Hall of fame för gårdens djur

Stadsjord har varit på studieresa till München med omnejd. Herrmannsdorfer blev höjdpunkten med sina grisar och andra djur som går i blandade flockar och som avbildas i olja sida vid sida med djurskötarna. Folk och fä hedras i alla led.

Ägaren till storgården Herrmannsdorfer strax utanför München har bytt stil. Fram till 80-talet tjänade Karl Ludwig Schweizenfurth en förmögenhet som ägare av Tysklands största köttkoncern. Nu gör han avbön och kritiserar köttindustrin för sin respektlöshet mot både människa och djur.

Det är inte så att Karl Ludwig har blitt vegan men han kräver ansvar av den som äter kött. Karl och sönerna visar vägen på mönstergården Herrmannsdorfer.

Grisar gäss och kycklingar går tillsammans

Gården drivs kommersiellt men Rudolf som tar hand om oss förklarar att det finns bättre sätt att tjäna pengar på än att vara mönstergård. Men det borde inte finnas alternativ till en värdig djurhållning. Förhoppningsvis ökar konsumenternas medvetande ytterligare och tvingar fram förändring.

Herrmansdorfer håller öppet för alla kategorier människor som en pedagogisk gärning och förstås som ett led i sin marknadsföring. Kunderna kommer mestadels från München och Rudolf uppskattar att 70% av kunderna i München har besökt gården minst en gång. Man kommer för att titta på djuren, för att dricka gården öl, för att se hur ost, korv och bröd produceras och för att ge barnen en bild av grundförutsättningarna för mänskligt liv - produktion av mat.

Utvalda butiker i stan

Herrmannsdorfer har egna butiker i staden och säljer dessutom mat i utvalda andra butiker och restauranger. Som butiksägare eller restauratör är man stolt att marknadsföra mat från gården som porträtterar sina djur i olja.

Pärlor till svin

En av ölsorterna från Herrmannsdorfer har en gris med pärlhalsband på etiketten. Jag begrep inte grejen förrän Rudolf förklarade att man i Tyskland har samma ordspråk som i Sverige, på temat "Man ska inte kasta pärlor till svin.."

Dumt ordspråk. Det går aldrig att satsa för mycket på gårdens djur, menar man, och Rudolf visar stolt sina prisbelönta grisar som går ute och bökar på enorma fält med utsikt över alperna.

Blandade djurflockar

På en mindre del av gården går grisarna tillsammans med gäss, hönor och pärlhöns. Djuren trivs och symbiosen (samspelet) kan även ge produktionsvinster. Hönshuset värms av grisarna och kycklingarna pickar insekter på grisarna som gärna låter sig ansas av småfåglarna. Pratet att grisarna tar smådjur när dom kommer åt stämmer inte. Om grisarna får allsidig kost tar dom inga smådjur, säger Rudolf.

BILDER: Rudolf ansvarar för djurhållningen på gården. I gårdsbutiken säljs cirka 30 sorters ost som tillverkats på gården med mjölk från gården.