lördag 28 mars 2009

ODLINGSDAG HÖGSBO BIBLIOTEK






















Lördag den 28 mars samlades högsboborna i bibblan för att "Krama klotet". Miljödagen hette så. Odlingsexperten Micha Zurowetz från Botaniska inledde med odlingstips. Sen blev det allsång och grisnamn. 
Micha berättade om sina balkongodlingar med galet mycket ätlig växtlighet. Kryddor, äpplen, päron, aprikoser och 20 kilo tomater varje år. Fullt med folk av alla åldrar lyssnade och ställde frågor om jord och spindlar och vattning. Utöver tips om odling och information om Stadsjord fick alla besökare med sig fröer och några kånkade hem miniväxthus som de vann på lotteriet. 
ALLSÅNG OCH GRISNAMN
I samband med en ekologisk superlunch anrättad och serverad av Måltidsservice i Högsbo drog allsången igång. Ljuvliga Änglamark, en räcka Lönneberga-sånger med en hel del gris i och så ett par 50-talslåtar på vegetariskt tema. Här dansar Herr gurka, ni vet och så underbara "...men den som äter palsternackor, han går inte av för hackor..."
OCH VINNAREN ÄR...
Den högt ärade grisnamnsjuryn har bestått av Anna Mannheimer och Anna-Lena Brundin. Bägge mycket välmeriterade och lämpliga för uppdraget att vaska fram den bästa trojkan namn bland högsbo-barnens alla förslag. 
Vinnande förslag blev: Vovven (den bruna), Sötnos (den svartaste) och Måla (den ljusare med vitt öra). Barnen som föreslagit namnen bjuds in till en liten namnceremoni ner hos grisarna om någon vecka. (det är i skrivande stund oklart vilket dagis som lämnade vinnarnamnen).
Micha till vänster i bild, grisen i bild heter numera  Måla. 







torsdag 26 mars 2009

UNIK ODLARFÖRENING



Efter grisarna kommer odlarna. Föreningen är på gång och inriktningen är unik.
Grisarna bereder jorden ett stycke in i maj. Sen ställs marken om till odling. Vi det laget är Högsbos nya odlarförening i full och fördelningen av lotter kommer att vara klar. Lotterna blir mindre än på många kommunala odlingslotter så att relativt många ska få plats. 
FÖRSÄLJNING UPPMUNTRAS
En vanlig odlarförening i Göteborg har regler som innebär att försäljning av produkter är förbjuden. I Högsbo uppmuntras odlarna att sälja sina produkter. Redan i år kommer produkter att säljas på Axel Dahlströms Torg. Volymen är inte det viktiga utan principen. Odling i staden ska producera glädje, vänskap, avkoppling och varför inte litet extra pengar och stolthet. Intresserad av odlingslott eller medverkan: Skriv till: hogsbo.odlare@gmail.com, eller Kontakta projektledarna Lotti och Niklas.



GRISAR OCH MÅNGKULTUR?


Biskop Carl-Axel Aurelius har signerat en hörnstolpe i Stadsjords grishägn i Högsbo. Hur går det ihop med den interreligiösa ambitionen i Stadsjord?
Att använda grisar som jordfräsar i Högsbo är inte särskilt dramatiskt, förstår man efter en snabbkoll med ett par religiösa ledare i Göteborg. Fuad Colic, bosnisk imam, berättar när han besöker Högsbo kyrka den 19 mars att man ska hedra och ta hand om skapelsens samtliga varelser. Grisen är inget undantag. Fuad förklarar att han har en vän med hjärtklaffar från en gris. De flesta muslimer accepterar att använda produkter från gris. Det enda som inte är tillåtet är att äta grisen. 
Rabbin Peter Borenstein förklarar att judarna har i princip samma förhållningssätt till grisen. Peter själv gillar grisar på alla vis, med undantaget att han inte tänker äta dom. 
Och som nära kompis (vill jag tro) till Stadsjords grisar tycker jag att judarnas och muslimernas modell är hedervärd. Den kristna fläsktraditionen känns barbarisk. Fast om man nu ska äta gris så ska man definitivt se till att de lever liv som liknar våra grisvänners i Högsbo. 

torsdag 19 mars 2009

PARTNERSKAPET BERGSJÖN HÖGSBO


















Högsbo och Bergsjön samarbetar inom Stadsjord. Bergsjön har flera odlingsområden och aktiva föreningar samt mycket erfarenhet av både odling och djur. 


Högsbo behöver hjälp att komma upp på banan. Galaxens fritidslantgård i Bergsjön har varit en stor inspiration och kunskapskälla som hjälpt till att ge Högsbo mod att satsa. Galaxen har förövrigt en linderödsgris. Hon är tre år gammal och väger ungefär 150 kilo. 
Kontaktperson Bergsjön: Ann-Charlotte Gustavsson 

onsdag 18 mars 2009

LINDERÖDSGRISAR - HUR FUNKAR DOM?


Grisarna i Högsbo är Linderödssvin. De finns ungefär 250 av denna ursprungliga grisras i världen och det är sålunda en kulturgärning att bjuda plats för denna grisras i Göteborg. Linderödssvin växer långsamt men det är en stor ras. En fullvuxen sugga kan väga runt 300 kilo och en galt ytterligare 100 kilo. Grisarna är på samma sätt som människor allätare. Stadsjords grisar äter kornkross och havrekross samt grönsaker, frukt och rotfrukter. Paprika gillar de inte och inte heller banan och melon. Snart kommer de att få drav (mältat korn) från Dugges bryggeri i Mölndal. På sikt skall deras mat vara helekologisk. Både för grisarnas skull och för jordens. 
INGEN MATNING
Det är viktigt att grisarna inte matas av förbipasserande. Grisarna ska slippa godis, glass, bröd och liknande skräp som vare sig människor eller grisar mår bra av. Dessutom finns det risk att grisarna får i sig mat som de absolut inte ska äta. Till exempel vanligt industriellt bröd fullt av tillsatser. Risken är påtaglig att grisarnas fortplantningsförmåga störs av bröd. Nåt att fundera på med tanke på de fysiologiska likheterna mellan grisar och människor. Snart har vi färdiga rutiner med fasta mattider och då är förstås barnen välkomna att vara med och mata grisarna.  

ANDRA VECKAN FÖR STADSJORDS GRISAR




Stadsjords grisar anlände till Högsbo kyrka onsdag den 11 mars. Runt 350 personer hade kommit till kyrkan för att ta emot de tre gristjejerna som åkt hästsläp i flera timmar från Helsingborg där de föddes den 22 augusti 2008. 
Uppfödaren Bo Dahlgren på Fredriksdals Trädgårdar förklarade att grisar lätt blir så stressade av folksamlingar att de kan skrika som om de skulle till slakt. När vi öppnade luckan till hästsläpet låg våra grisar och halvsov i halmen och trots TV-kameror och klasar med mobilkameror gick grisarna av släpet med nyfikna nosar i marken och redan efter två meter hittade de första kastanjen att knapra på. Hur lugna som helst. Väl inne i hagen - efter högtidligt tramp på den röda mattan - satte de igång att böka omedelbart. Tre trynen i jorden för att leta insekter, rötter och annat gott. 
Grisarna är inbjudna arbetsgrisar som ska göra om gräsmatta till odlingslotter. Samtidigt som de rensar området från insekter och ogräs gödslar de marken inför odlingssäsongen 2009.

VIDARE SÖDERUT
Om grisarna trivs och grannarna gillar dem kommer grisarna att flytta 100 meter söderut till sommaren för att böka upp ytterligare några 100 kvadratmeter odlingsmark. Och sen? Meningen är att Stadsjords grisar ska fortsätta att arbeta för göteborgare som vill odla. En grupp odlare från Högsbohöjd har redan uppvaktat Stadsjord för att diskutera lån av grisarna för att komma igång med nya odlingar. Det kanske behövs flera grisar i Göteborg. Precis som kommunalrådet Ann Lundgren sade när hon i februari 2009 tillsammans med bland annat biskopen pratade om Stadsjords framtid. 

TACK ALLA PARTNERS OCH SPONSORER!

Högsbos grisar är redan en folkrörelse. Förvandlingen från relativt tråkig gräsmatta till levande förvandlingmark med arbetande grisar har gått snabbt tack vare ett stort stöd från de boende i Högsbo och från en rad intressenter och sponsorer som skänkt alltifrån grishusdesign, grishusbygge till ekstolpar, jord och ovärderlig kunskap. 

Tack alla barn!
Tack alla barn som välkomnat de tre grisflickorna vid kyrkan. Huset blev jättefint med teckningar och grisarna gillade att ni hade bäddat fint med halm där dom ska sova. Grisarna behöver en massa kompisar så det är bra att ni går förbi och hälsar på när ni hinner och har lust. 
Tack Stadsjords partners: Bergsjön SDN, Chalmers, Gunnebo Slott,  Högsbo SDN, Göteborgs Botaniska Trädgård, Fredriksdals Trädgårdar Helsingborg, Göteborgs Park och Naturförvaltning, Göteborgs Stift, Högsbo Församling, Göteborgs Universitet, Etik&Energi, Västra Götalandsregionen, Pond. 
Tack alla sponsorer: Dugges Bryggeri (grismat), Holgers stugmaterial (det snygga grishuset), Innerstadens arkitekter (design grishus), Västkuststiftelsen (ekstolpar till hägnet), Anna-Lena Brundin (grisförälder), Familjen Sharif (grisförälder), Pond (grisförälder) Familjen Ahlstedt (grisförälder), White Arkitekter (grisföräldrar), Snickarn på Gunnebo (biskopsstolpen - hörnstolpen grishägnet), Micha Zurowetz, trädbeskärning, Dahlheimers hus/Aktivitetscentrum för dokumentation. 
Tack underbara byråkrater och experter!
Grisar hamnar inte vid Högsbo kyrka så där bara. Jordbruksverket har rådfrågats, länsstyrelser i tre landsändar har rådfrågats, miljöinspektörer har besiktigat och stadsbyggnadskontoret har bygglovsdiskuterat. Alla har varit stöjdande, kloka och modiga och hjälpt till att få grisarna på plats. 

Thank you London, Amsterdam, Berlin, Chicago, Milwaukee, Bangkok, et al!
Thank you all inspiring supporters around Europe and elsewhere for supporting Stadsjord with courage and inspiration. Special thanks to Ben Reynolds, SustainWeb, London, for the time you have spent with swedes looking for keys to urban food production. 

Nu är vår prototypverkstad igång...